Slutsats efter att ha besökt flashback.org
Om det är problem i en invandrarfamilj, t.ex ett barn som kidnappats/mördats/utnyttjats, eller där en av makarna har misshandlat den andra, då är detta endast på grund av att man gör så i familjens hemland. Det är deras kultur det är fel på, och det är den som styr människorna, inte deras egna tankar och känslor.
Är det däremot i en svensk familj detta sker så beror det på att det är en sorglig historia, att det faktiskt var en "trasig familj" eller att mannen i familjen är alkis. Här rör det sig alltså om isolerade individer, och absolut inte något som är typiskt för svenskar eller svensk kultur.
Jodåsåatteee. Så är det.
Politiskt inkorrekt ska ju lägga ner, de kanske kan starta något gemensamt med lite flashback-medlemmar?
måndag 17 oktober 2011
lördag 8 oktober 2011
A.I.
Min ipod måste vara den lojalaste tekniska maskinen i världen. Samma dag som Steve Jobs dog (loggade ut, dubbelklickade för sista gången, jobbade klart osv) drog även min ipod sin sista suck.
Lite som i Egypten back in the days, tjänarna följde sin herre i graven.
Lite desperat efter musik i öronen har jag nu letat upp den här sötnosen. Nu ska jag gå ut och se vilka slagdängor som gömmer sig i gråklumpen.
Lite som i Egypten back in the days, tjänarna följde sin herre i graven.
Lite desperat efter musik i öronen har jag nu letat upp den här sötnosen. Nu ska jag gå ut och se vilka slagdängor som gömmer sig i gråklumpen.
torsdag 6 oktober 2011
Dagens outfit
Eller mer dagens smink.
Berättar gärna var jag köpt sminket ifall någon blir inspirerad.
Grönt är skönt! Paddor är..slemmiga?
Journalistisk och kyrklig ångest
Hej!
Klockan 7.30 i morse kastade jag mig upp på cykeln och trampade iväg till centralen (okej lögn, hon var 7.41 men jag borde cyklat 7.30)
Tretton timmar senare kommer jag hem. Slagen hjälte, men glad.
Rätt härligt att man efter 7 timmar i skolan kan jobba vidare i 4 timmar utan att sucka, gnälla eller må allmänt kass. Bra betyg till Skurup!
Idag producerade vi Skurupsposten, dvs vår egen tidning. Den läses än så länge bara av klassen men kommer förhoppningsvis att spridas lite längre inom ett par veckor.
Idag skrev jag ett par notiser, och gjorde ett bildreportage från Skurups kyrka med den härliga kyrkovaktmästaren Kjell-Arne som personlig guide och annekdot-mästare.
Tyvärr fick jag med mig en kamera som inte fungerade (eftersom det givetvis inte var mina skills det var fel på) och en diktafon som mest registrerade den blåst som levde rövare uppe i kyrktornet, alternativt mitt fickludds prasslande.
Obehagligast var absolut när vi gick ner i kryptan. Det lät ju spännande, tänkte jag och tackade glatt ja till erbjudandet. Tyvärr förträngde jag då att jag är fullständigt livrädd för allt som har med död att göra, och har väldigt svårt för att andas i närheten av död. En anhörig i en kista eller en fluga på rygg i fönsterkarmen, jag kan inte hantera det. Och plötsligt befann jag mig alltså i en trång krypta under jord med en skånsk gubbe vid namn Kjell-Arne.
Fick syn på kistorna och bad lätt till gud (ja, lämpligt) att kryptan nuförtiden bara var en lagerplats för tomma kistor.
- Ja sirr du, haar ligger jo Gyllenstjerna och i dinna ligger Elisabeth Sparre, och haar haur vi....
Ångest deluxe.
Längtade starkt till kyrktornet. Kom på när vi klättrade uppför den smala, 600 år gamla trästegen i totalmörker att jag även hyser en stark spindelfobi. Bull läge.
Gnäll åsido, allt som allt var det en bra upplevelse. Tack till K-A för det, som med sina anekdoter om halshuggning av skurupspojkar i Köpenhamn och klockringningens smyg-PR för byns handlare fick min ångest att sjunka undan.
Har alla bilder i skolan, slänger upp lite här imorgon.
Nu ska jag klappa min skrikande katt och äta kiwi.
Kram kram
Klockan 7.30 i morse kastade jag mig upp på cykeln och trampade iväg till centralen (okej lögn, hon var 7.41 men jag borde cyklat 7.30)
Tretton timmar senare kommer jag hem. Slagen hjälte, men glad.
Rätt härligt att man efter 7 timmar i skolan kan jobba vidare i 4 timmar utan att sucka, gnälla eller må allmänt kass. Bra betyg till Skurup!
Idag producerade vi Skurupsposten, dvs vår egen tidning. Den läses än så länge bara av klassen men kommer förhoppningsvis att spridas lite längre inom ett par veckor.
Idag skrev jag ett par notiser, och gjorde ett bildreportage från Skurups kyrka med den härliga kyrkovaktmästaren Kjell-Arne som personlig guide och annekdot-mästare.
Tyvärr fick jag med mig en kamera som inte fungerade (eftersom det givetvis inte var mina skills det var fel på) och en diktafon som mest registrerade den blåst som levde rövare uppe i kyrktornet, alternativt mitt fickludds prasslande.
Obehagligast var absolut när vi gick ner i kryptan. Det lät ju spännande, tänkte jag och tackade glatt ja till erbjudandet. Tyvärr förträngde jag då att jag är fullständigt livrädd för allt som har med död att göra, och har väldigt svårt för att andas i närheten av död. En anhörig i en kista eller en fluga på rygg i fönsterkarmen, jag kan inte hantera det. Och plötsligt befann jag mig alltså i en trång krypta under jord med en skånsk gubbe vid namn Kjell-Arne.
Fick syn på kistorna och bad lätt till gud (ja, lämpligt) att kryptan nuförtiden bara var en lagerplats för tomma kistor.
- Ja sirr du, haar ligger jo Gyllenstjerna och i dinna ligger Elisabeth Sparre, och haar haur vi....
Ångest deluxe.
Längtade starkt till kyrktornet. Kom på när vi klättrade uppför den smala, 600 år gamla trästegen i totalmörker att jag även hyser en stark spindelfobi. Bull läge.
Gnäll åsido, allt som allt var det en bra upplevelse. Tack till K-A för det, som med sina anekdoter om halshuggning av skurupspojkar i Köpenhamn och klockringningens smyg-PR för byns handlare fick min ångest att sjunka undan.
Har alla bilder i skolan, slänger upp lite här imorgon.
Nu ska jag klappa min skrikande katt och äta kiwi.
Kram kram
onsdag 5 oktober 2011
Twins
Ser ni likheten?
Karin Mattisson och JJ?
Maria Wetterstrand och Peter Eriksson?
Enda skillnaden jag kan se är att den ena duon ler på bilden, den andra är lite mer sammanbiten.
Kanske är Peter Eriksson Janne Josefssons alter ego, lite som Stålmannens Clark Kent?
Flashback och ophelia
Googlar på följande tre ord:
ophelia storm sverige
Får som andra bästa sökträff upp diskussionsforumet flashback.org
ophelia storm sverige
Får som andra bästa sökträff upp diskussionsforumet flashback.org
Google works in mysterious ways.
(Förlåt, kunde inte hindra mig själv.
Tycker på allvar att denna låten är wunderbar.)
tisdag 4 oktober 2011
Update
Kort kommentar till förra inlägget.
1. Det är helt okej att gråta till den här videon även när man är 24.
2. Jag minns plötsligt att jag tyckte att Beyonce såg tjock ut i den här videon. Haarligt.
MVH / Hon som vid 14 års ålder var lika smal som Kelly Rowland och trodde att det skulle vara för evigt.
1. Det är helt okej att gråta till den här videon även när man är 24.
2. Jag minns plötsligt att jag tyckte att Beyonce såg tjock ut i den här videon. Haarligt.
MVH / Hon som vid 14 års ålder var lika smal som Kelly Rowland och trodde att det skulle vara för evigt.
På tal om kopplingar i nöjesbranschen..
Ehhm.
Det här hade jag inte aning om.
Känner mig lurad. Av vem vet jag inte. Kanske Henrik på Voxpop. Jag trodde att han skulle följa mig genom livet och berätta senaste musiknytt liksom.
He did not.
Vet inte hur många gånger jag lyssnat på DC's version av den här låten, sett videon med Beyonce & co. Och storgråtit.
Jag var fjorton när den kom ut, känslomässig bergochdalbane-period. Med andra ord var det helt okej att gråta till Destiny's Childs musikvideos.
Men nu när jag hört orginalversionen, så tycker jag ändå inte att den är bättre än DC-versionen. Visst är det oftast så, att den version man hör först är den man tycker bäst om. Eller? Någon som har ett annat exempel?
Det här hade jag inte aning om.
Emotions - Samantha Sang och Bee Gees,
skriven av Bee Gees
Emotions - Destiny's Child,
uppenbarligen skriven av Bee Gees
Känner mig lurad. Av vem vet jag inte. Kanske Henrik på Voxpop. Jag trodde att han skulle följa mig genom livet och berätta senaste musiknytt liksom.
He did not.
Vet inte hur många gånger jag lyssnat på DC's version av den här låten, sett videon med Beyonce & co. Och storgråtit.
Jag var fjorton när den kom ut, känslomässig bergochdalbane-period. Med andra ord var det helt okej att gråta till Destiny's Childs musikvideos.
Men nu när jag hört orginalversionen, så tycker jag ändå inte att den är bättre än DC-versionen. Visst är det oftast så, att den version man hör först är den man tycker bäst om. Eller? Någon som har ett annat exempel?
måndag 3 oktober 2011
Paradise
Ny Coldplay låt!
Nu har jag ju redan hittat min drömman, men i ett parallellt universum slåss jag och Gwyneth om Chris Martin.
Albumet Mylo Xyloto kommer 24 oktober.
Måndags-BS
Nu tänkte jag egentligen skriva och klaga lite över hur synd det är om mig som måste gå upp 4.30 imorgon får att åka in till Möllan och göra ett fotoreportage om torghandeln.
Men plötsligt blev denna skoluppgift frivillig, och tja..vad kan jag säga. Jag hoppade av tåget helt enkelt.
Istället ska jag hänga på en kyrkogårdsvaktmästare i Skurup imorgon eftermiddag och fotografera hans arbete lite. Har sett bild på honom, och han ser ut att vara i 50 års åldern kanske, och på telefon pratade han med grov skånska. Vad är det med denna kombination som får mig att bara tro det bästa om honom?
Positiv fördom är nog att män med bred skånska sällan är dryga eller obekväma att vara runt. Sen att det även kan följa negativa egenskaper med invånare i små skånska byar på landsbygden är en annan femma.
Testade en av skolans kameror lite i helgen. Inte för att jag blev så mycket klokare på hur den fungerar, men jag har nya upphetsande katt-bilder att dela med mig av!
Jaa jag hör folkets jubel in i min lägenhet!
Enjoy
Men plötsligt blev denna skoluppgift frivillig, och tja..vad kan jag säga. Jag hoppade av tåget helt enkelt.
Istället ska jag hänga på en kyrkogårdsvaktmästare i Skurup imorgon eftermiddag och fotografera hans arbete lite. Har sett bild på honom, och han ser ut att vara i 50 års åldern kanske, och på telefon pratade han med grov skånska. Vad är det med denna kombination som får mig att bara tro det bästa om honom?
Positiv fördom är nog att män med bred skånska sällan är dryga eller obekväma att vara runt. Sen att det även kan följa negativa egenskaper med invånare i små skånska byar på landsbygden är en annan femma.
Testade en av skolans kameror lite i helgen. Inte för att jag blev så mycket klokare på hur den fungerar, men jag har nya upphetsande katt-bilder att dela med mig av!
Jaa jag hör folkets jubel in i min lägenhet!
Enjoy
 |
| Ligger på favvisfilten |
 |
| Söndagsdöd. Hårt att ha haft lördagsgäster |
 |
| Vår vackra utsikt |
 |
| På sin vakt? |
 |
| Ingen lömskhet ryms i den hår tån |
 |
| Nattvaktar Karhögstorg |
söndag 2 oktober 2011
Onödigt vetande
Har på senaste tiden sett en massa kopplingar mellan populärkultur och övriga tråkiga världen. Jag vet inte varför men jag älskar verkligen onödigt kunnande som det här.
Undrar om man kan forska på det. Isåfall vill jag bli forskare. Nu ska jag dela med mig av några av mina briljanta iakttagelser.
*Det finns en gammal rysk film från 1959 som heter Ballad of a soldier, Coldplay har en låt som heter Ballad of a soldiers wife.
*I klassiskern Casablanca finns det en känd scen där Ingrid Bergman ber pianisten Sam att spela As time goes bye
- Play it again, Sam, säger hon. Det finns en film från 1972 som heter just detta.
*En av Tim Burtons tidiga filmer heter Beetlejuice, häromdagen läste jag om den åttonde starkast lysande stjärnan Betelgeuse.
*I Camilla Läckbergs bok Predikanten finns det en ung polis, han beskrivs som en bra människa som letar efter den stora kärleken. Han heter Martin Molin. Ett par år efter att boken kom ut gifte Läckberg sig. Med polisen Martin Melin.
/ Sara. Er källa till kunskap.
Undrar om man kan forska på det. Isåfall vill jag bli forskare. Nu ska jag dela med mig av några av mina briljanta iakttagelser.
*Det finns en gammal rysk film från 1959 som heter Ballad of a soldier, Coldplay har en låt som heter Ballad of a soldiers wife.
*I klassiskern Casablanca finns det en känd scen där Ingrid Bergman ber pianisten Sam att spela As time goes bye
- Play it again, Sam, säger hon. Det finns en film från 1972 som heter just detta.
*En av Tim Burtons tidiga filmer heter Beetlejuice, häromdagen läste jag om den åttonde starkast lysande stjärnan Betelgeuse.
*I Camilla Läckbergs bok Predikanten finns det en ung polis, han beskrivs som en bra människa som letar efter den stora kärleken. Han heter Martin Molin. Ett par år efter att boken kom ut gifte Läckberg sig. Med polisen Martin Melin.
/ Sara. Er källa till kunskap.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)