Liv som Liv?

Dagarna efter den tjugoandre juli hade jag på NRKs livesändning över nätet hela dagarna. Jag har gråtit över bilderna ifrån Utøya. Gråtit när första bilderna på de dödade publicerades. Gråtit över överlevandes vittnesskildringar.

Jag grät under den tysta minuten. Jag gråter när jag trycker play på den här videon.

Det är ofattbart. Det är ren ondska. Det är något som inte tillhör våran vardag.

De som blivit personligt berörda förtjänar allt de kan få för att göra deras liv så likt det liv de hade före 22/7 som möjligt. 

Men vad de behöver är först och främst inte pengar.

Det finns andra i världen, vars vardag detta våld är. 

De behöver pengar för att ta sig ur sin situation. Givetvis krävs mycket mer än så. Men pengar är en oftast förutsättning för att något ska kunna ske överhuvudtaget.

Petter Stordalen som skänker 5 miljoner NOK för att återuppbygga Utøya, och samtidigt uppmuntrar andra att göra samma sak, borde tänkt efter var hans pengar gör störst nytta. För sorgen i Norge kommer finnas kvar länge, men Breiviks terror är över. Våldet är inget som pågår i Norge, inget som fortsätter ske dagligen. Så gör det däremot i flera andra länder runt om på jorden. 

I Norge, Sverige, Danmark och flera andra länder samlades stora mängder människor för att visa sitt stöd för de mördade och skadade i Norge. Men de här barnen då 

Vem går ut på gatorna och visar sitt stöd för dem? Hade inte dessa barns liv kanske förbättrats ännu mer för de 5 miljonerna. Istället för att en ö, som ändå för alltid är blodsmärkt, ska rustas upp.

Jag har också känt mer empati för de i Norge än för de i Kongo. 

Men det är inte rätt. Och det är aldrig för sent att tänka om och göra rätt.

Hjälp behövs alltid någonstans.

http://www.redcross.se/

http://www.amnesty.org/

http://www.lakareutangranser.se/

http://www.unicef.se

Välkommen till 2011

Hur orkar man lägga negativa värderingar i någons val av kärlek?

Det här med statusar..

..har jag mycket att säga till om. 

Så mycket att det blev till ett entimmes långt samtal när min gamla Oslo Kino-kollega Helen var på besök i Lund för några veckor sen. Det visade sig att hon hade minst lika mycket att spy ut över detta som jag. Hennes fantastiskt roliga blogginlägg fick mig att skratta högt och inspireras till att skriva ett eget i ämnet.

Det finns nämligen en liten nervtråd långt inne i min hjärna som retas varje gång jag läser en så otroligt tråkig och ointressant status i stil med: 

"tungt träningspass idag. Nu: en proteinshake" 

(kolon? Vem tror du att du är, Jens Lapidus?) 

eller varför inte "På balkongen med en god bok". 

Snark

Jag vet inte vad som egentligen stör mig. Antagligen att folk i allmänhet tycker att deras - säkert trevliga men ack så ointressanta - vardagssysslor är något som intresserar omvärlden. Sen har vi även den här kategorin Jag vill vara speciell. Ni vet dom med statusar som "Orkar inte mer nu" eller "Varför?!" eller kanske "Jag hatar dig!!!". När de sen får 10 kommentar av fb-vänner (nej det är inte samma sak som riktiga vänner) som undrar vad som hänt, skriver de ofta

"jag vill inte ta det här på facebook"

Hm..ironi, någon??

Sista kategorin facebook-människor som ska tas upp idag är de som skön-skriver sin dag. 

"Bästa dagen idag med bästa vännen och bästa maten och underbaraste solnedgången i väääärldens vackraste lägenhet" 

Ja, så mycket mer innehållsrika brukar de ofta inte vara, dessa statusar.

Jag unnar folk att vara lyckliga, att ha en underbar dag, att träffa mr/ms Perfect, att köpa den finaste klänningen i hela världen. Det gör jag verkligen. Jag älskar när vänner mår bra.

Men statusar som levereras dag efter dag känns inte äkta, de känns otroligt fejkade, som om de är till för att övertyga någon annan om att man har ett sorgelöst liv. Som att de är till för att väcka avundsjuka. Har man ett liv som man nöjd med och känner en inre lycka och någon slags di Leva-frid över att ha, så tror jag inte att man sitter och uppdaterar om det på facebook hela tiden. Då är man nog istället upptagen av att leva det livet, och inte att ta bilder på det men någon cool effekt.

Men jag kan ju ha fel..fast det sällan händer.. 

Klart att jag också uppdaterar min status. Herregud, när jag kom in på journalistlinjen var jag inte så lite snabb med att lägga upp den informationen för alla på facebook. Kalla mig för dubbelmoraltant men jag tycker det är okej. Jag var uppriktigt överlycklig och kan utan att skämmas även berätta att jag var grymt stolt över mig själv, jag har faktiskt inte lottats in på utbildningen. När vänner skriver om saker de uppnått av olika slag så drar jag mig inte för att gratulera och like'a och allt vad man kan göra i cyberspace.. 

Ja..det var nog allt för idag. Nästa gång tar vi upp denna ovana från helvetet att "checka in" på diverse coola och ocoola platser. 

Här kommer min dag än så länge i statusformat

09.40 "Nyvaken i skönaste sängen. Skönt att vara utvilad!"

09.50 "ÅH nej! :("

11.20 "Tillbaka från sjukgymnasten och en uppfriskande powerwalk! Nu blir det mysfrukost med min älskling"

Jag och hjärtat

13.00 "Dags att börja plugga! Roligt att få lära sig nytt varje dag *Tacksam*"

13.30 "Tog en liten paus. Läser min fiiina vän Helens blogg. Gud vad jag är glad att jag känner så många roliga och kreativa människor. Tack för att jag får ha de bästa vännerna!!!!!"

eller...

9.40 Yrvaken i ett äckligt varmt sovrum, varför i h*lvete satte jag klockan när jag är ledig?

9.50 fan ska ju vara hos sjukgymnasten om 10 minuter. Suck.

11.20 Med två lätt mörbultade skinkor linkar jag hem. Köper några halvsledna bullar på Hemköp. Missar att det är 6 bullar för 10 kr och köper istället 4 bullar för 12.95. Peter somnar om och jag äter frukost själv.

Jag och hjärtat

13.00 Grymt osugen på att plugga men öppnar boken ändå

13.30 Skrattade faktiskt högt av Helens blogg. Har sedan dess skrivit på min egen och är nu ännu mer efter i mitt plugg-tidschema. Fuck.

Thats all for now folks, and remember, stay away from facebook, its addictive!

Snabb genomgång

Jag har sett en massa filmer under de senaste veckorna!

Men jag har inte sagt något om någon, väldigt blyg filmblogg!

Så i väntan på att jag ska skriva ett par meningar om alla så sätter ett snabb-betyg här så länge.

1-6 är min skala, och jag sätter efter hur bra den är för att vara i sin genre.

0. Usel

1. Inte bra

2. ok

3. Bra..

4. Bra!!

5.Underbar

6. Totally fucking amazing

Harry Potter and the Deathly Hallows part 2: 4 Kuligheter

Limitless: 4 Kuligheter

Thor: 3 Kuligheter

Tron Legacy: 2 Kuligheter

Kronjuvelerna: 5,5 kuligheter

Beastly: 0. Blä

X-men: First Class: 4 Kuligheter

Hanna: 4 Kuligheter

Pirates of the caribbean: on stranger tides: 3 kuligheter

Hereafter: 3 kuligheter

Moulin Rouge: 6 kuligheter

Jaja..jag vet att M.R inte är en ny film..eller att det var första gången jag såg den. Men den gick på teve häromdagen, och den är så jäkla fantastisk att den bara var tvungen att hoppa in i listan. 

Jag menar, vem har mest känsla i Roxanne av nedanstående. Sting borde be om ursäkt för att han ens spelade in låten en gång i tiden och inte sparade på den tills Moulin Rouge skulle produceras..Fyyy dig Sting, fyy..

Sitt. Ligg. 

Spela Död.

Attans..

Jag som tänkte träna en massa i helgen..typ 5 pass om dagen.. typiskt alltså..verkligen..

Undrar om Gerda betalar för en liten lipo som plåster på såren...

Sol, sprit, sex & skydd

Har länge känt mig säker på att den svensk som kommer att vakna upp på sin 40-års dag, se tillbaka på sitt vilda ungdomsliv och ångra sig absolut mest i vårt land är Kissie, bloggarnas bloggare aka min förebild.

Kissie

Meeeen. Efter att ha sett den här Fråga Olle-dokumentären om sex och charterresor har jag nu funnit ett helt gäng kids som jag tror kommer ha en allvarlig ånger. Och de behöver nog inte ens bli 30 för att den ska infinna sig. Nä det räcker nog med att sitta i soffan med mamsen och pappsen den dagen som avsnittet sänds...

Lite citat så ni som inte orkar se avsnittet (fast det borde ni!!) förstår what we are dealing with..

- Jag dansade i bara trosor på en klubb. Sen hade jag sex med en kille med världens minsta kuk!

- Ja fy fan vad du knullar Fanny!

- Ja dom två sista dagarna har det varit lite sådär, mkt knull

- Asså vi som jobbar här nere vi har sex med turister så vi är lite sådär "whatever" vi träffar ju aldrig dom igen.

- När vi kommer hem kommer jag gå på AA möte! Jag kommer säga till alla mina kompisar på morgonen "kom igen vi går ut o super lite!" o dom kommer bara "nej jag orkar liksom inte" Men jag kommer bara vara party hela tiden. Sticka ut klockan tio på morgonen till närmsta krog och svepa några bärs" 

Well.. Yihaa.

Jag vet inte vem som är värst. Tjejen med den EXTREMT skånska dialekten som väldigt burdust vill få fram sin coola sexuella frigörelse, eller killen vars sjuka attention-sug genomskådas ännu mer, och därmed framstår som mest desperat av dem alla i jakten på att visa exakt hur 2cool4school det här staff-gänget är.

- Jag har säkert allt!

Glatt sagt av ovan nämnda desperata kille om vilka könssjukdomar han har. Han fortsätter sedan att berätta hur hans tidigare könssjukdomar har känts.. De e najs.

Nu funderar jag mest på, under mina år som säsongare, tyckte jag också att det var så här sjukt insane coolt, med könssjukdomar, oändliga fyllor som innebar enorma minnesluckor och att den som har sex med flest turister vinner? Antagligen, men förhoppningsvis inte. Jag minns faktiskt inte. 

Jag låter säkert övermogen, men jag är fan glad att jag inte är 19 längre. Tack fråga Olle dokumentären, du har botat min åldersnoja!

Mmm.. vi hade också en mysig klamydiapool.
Men ett tips till er Bulgarien-lovers; I Ayia Napa hade vi en-punds-regeln, den hade nog gjort sig bra i Sunny Beach också.. 

Tapper tabbar..

http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/film/article1510791/En-hedervard-slutspurt-.html

Här recenserar Sydsvenskans Michael Tapper den senaste och sista Harry Potter-filmen. Det är ju trevligt. 

Det som är betydligt mindre trevligt är att han avslöjar två av de största karaktärernas öde. Den ena dör och den andra överlever slaget i den sista filmen, vem som gör vad går att läsa i recensionen på Sydsvenskan.se.

Är det inte lite det som är den stora spänningen för de som ännu inte läst boken, hur det går för de karaktärer som man följt och lärt känna under x antal år? Jag har läst sista boken så jag visste redan, men jag hade blivit jäkligt irriterad om jag fortfarande hade väntat på att få reda på slutet.

Stort minuspoäng för ett sådant misstag. Och om det inte är ett misstag får han dubbel-minuspoäng den där Micke T...

Harry Potter - the boy who came to die. And survived....or...?

(För övrigt den bästa repliken i hela Simpson-filmen!)

Pillars of the Earth

Ett betydligt bättre alternativ till Game of Thrones hittar ni i miniserien The Pillars of the Earth (sv: Svärdet och spiran).

Jag har inte dammsugit den på dåliga värderingar, men det var inte heller något som jag minns störde mig så särskilt mycket, så den ska nog vara rätt okej :) 

Det är en betydligt bättre produktion än GoT, som känns mer välgjord och genomarbetad, med intressanta vändningar och karaktärer, flera vidriga sådana.. Nu har jag visserligen bara sett 1,5 avsnitt av GoT. Men det är min åsikt so far..

Litet minus dock för att där är så många karaktärer, det tog mig flera avsnitt innan jag började få rätt på vem som var vem och kunna separera de olika kyrkorna, slotten och ägorna. Det känns som att serien hade behövt lika många avsnitt till för att göras rättvisa, det hoppas ibland en sisådär 7-8 år i tiden för att det ska hinnas med liksom. Menmen, som kvällsunderhållning dög den alldeles utmärkt!

Dessutom vägs det negativa upp av pluset att serien gav mig den här trevliga lilla redhead'en att hålla koll på.

Jag vet, jag är sjukt professionell när jag recenserar..

Där finns även flera andra kända ansikten bland skådespelarna, det här ansiktet t.ex:

Look, its Mr Darcy! :)

Peace out

Disney och genus

När vi nu ändå är inne på det här lite bittra ämnet "orättvisor som späs på av underhållningsindustrin", så hoppar jag även på det allra heligaste, Disney!

Eftersom jag just nu läser en sommarkurs på 7,5 hp om Disney så är det faktiskt i undervisningsmaterialet som jag hittat följande bilder. 

Klicka på bilderna så kommer de upp i större format.

Både tragiskt, komiskt och sant. 

Jag ska senare i sommar skriva ett längre arbete där jag tänkte rikta in mig på könsroller, stereotyper och förlegade värderingar i någon Disneyfilm.

Välkomnar alla tips på filmer och övriga tankar och idéer! :) 

the Killing

Ännu en serie jag vill rekommendera! 

Fan. 

Jag verkar ha förvandlats till en riktigt serie-junkie nu på sommaren. Jag som lagt ner flera år på att bli fri från mitt beroende. Jaja. The Killing var värt det i alla fall.

Många har kommenterat på likheterna mellan Twin Peaks och the Killing, då den sistnämndas grund-story och tagline är "Who killed Rosie Larsen?".

Men av Twin Peaks skruvade värld med dvärgar, Bob och Loglady syns där inget i the Killing. Tvärtom så är detta en amerikansk deckarserie som trevligt nog inte känns så överdriven, ytlig eller uber-dramatisk a la The days of our lives.

Den är inte heller så high-tech och orealistisk som CSI-serien, och har inte heller så platta karaktärer som i många andra dussinserier. 

CSI'are som ofta öser runt på brottsplatser med sin vilda kalufs, medan hennes
kollegor ligger på golvet och letar hårstrå från gärningmannen. Bra tänkt.

Att serien är baserad på den danska tv-serien Forbrydelsen kanske är en av anledningarna till seriens realistiska känsla. 

Danskarna och realism går ju ofta bra ihopa.

Föräldrarnas sorg över sin försvunna flicka har fått mig att gråta i varje avsnitt de är med, sättet som de gråter, ilsknar till och känner uppgivenhet känner jag själv igen mig i. Inte heller på övriga skådespelarinsatser hittar jag något direkt att anmärka på. Den kvinnliga huvudrollen har lika delar bra och dåliga egenskaper som vilken människa som helst, och hon är varken supersnygg och ständigt stylad eller utstickande på det andra hållet.

I den manliga huvudrollen ser vi ingen mindre än Joel Kinnaman (viftar svenska flaggan).

När han för första gången öppnar munnen i serien höll jag dock på att dö av skam. Killen kan för fan inte  prata engelska! tänkte jag.

När jag senare googlade på det verkar det dock som att han är lite lätt hyllad där borta i staterna pga sin realistiska dialekt.

 Kinnamans karaktär ska nämligen vara uppvuxen in the hood med en massa spännande etniciteter som har präglat hans språk. 

sorry Joel..

Serien går just på tv4 här i Sverige. I USA har hela första säsongen sänts med sina 13 avsnitt. 

När säsong 2 kommer är ännu oklart, men det kommer i alla fall att bli en!

Game of Thrones

I huvudet på en filmskapare/författare...

"Hmm. 

Jag tror jag ska skapa en fantasivärld. Jag har helt fria händer, allting är möjligt! 

Meeeen, 

jag gör som i princip alla andra manliga fantasy-skapare, jag utgår ifrån medeltiden. Sen tar jag och lägger till någon slags övernaturlig dödar-varelser, ett par gigantiska vargar och lite exotisk-klingande namn ala LotR. 

Okej då var grunden klar. Vad ska jag göra nu då, nu när jag som sagt har all världens möjligheter att go nuts och t.ex. utmana cementerade värderingar och fördomar i dagens samhälle. 

Jo jag tror jag gör så här va, att horor är lyckliga, fria kvinnor som bara äääälskar sex och fnittrar förtjust varje gång en penis är i deras närhet. Män är antingen unga och snygga eller gamla och ständigt berusade. Oavsett kategori så älskar de sex, gärna med horor, gärna inför sina fruar, som givetvis aldrig säger emot. Är du dvärg får du inte vara med dom andra. 

Och, sist men inte minst, utav de olika folkslag som finns i min fantasivärld så tror jag nog att jag bestämt gör ett folk betydligt mer onda än alla andra. Detta folk dödar sina egna, är sjukt sugna på att gifta sig med (våldta) den väna, porslinsfärgade flickan, och som traditionsenligt bröllopsuppträde har de offentligt sex som utstrålar porr, porr, porr.

Hur ska detta folk då få se ut..hmm..hur har andra män i fantasy-genren gjort före mig? 

Ja okej då, jag tror nog att de får vara mörkhyade, med långt svart hår, kroppsmålningar, och eyliner både på män och kvinnor. 

Och what the heck, kvinnorna får bara ha på sig skynken som inte döljer brösten det minsta! Festligt värre!

Ja, nu är jag nog klar med mitt mästerverk inom fantasy-genren. Duktiga moderna jag!"

Så, 

ungefär tror jag att skaparna av Game of thrones funderade när de tänkte ut första avsnittet av denna hyllade serie/ bok. Vem av bovarna i dramat som bär mest skuld vet jag inte, om det är författaren George R.R Martin, eller någon av de regissörer och manusförfattare som arbetat med teve-serien. Alla är de män i vilket fall.  

Someone has been watching D.W Griffiths work!

Jahapp. Nu ska jag se avsnitt 2 och se om det blir bättre eller sämre. Återkommer med uppdatering!