W.H Auden

Kom nyss hem och såg att klassikern "Fyra bröllop och en begravning" hade börjat klockan tre på tv4. Slog direkt på teven i alldeles perfekt tid för att hinna se begravningsscenen, där en dikt av poeten W.H Auden läses upp av skådisen John Hannah. Jag har älskat scenen och dikten sen jag såg och hörde den för första gången för över 10 år sedan.

Går filmen på teve måste jag alltid se denna scen.

Den är ungefär två timmar in i filmen, men ni behöver inte leta så länge. Ni får den serverad här.

"Funeral Blues" heter dikten. Tycker den med enkla vardagliga ord beskriver väldigt träffande det man känner när en älskad dör. Allt är för jävligt, helt enkelt,

Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come.

Let aeroplanes circle moaning overhead

Scribbling on the sky the message He Is Dead,

Put crêpe bows round the white necks of the public

    doves,

Let the traffic policemen wear black cotton gloves.

He was my North, my South, my East and West,

My working week and my Sunday rest,

My noon, my midnight, my talk, my song;

I thought that love would last for ever: I was wrong.

The stars are not wanted now: put out every one;

Pack up the moon and dismantle the sun;

Pour away the ocean and sweep up the wood.

For nothing now can ever come to any good.