Inception – where do I start?
Genom att försöka förklara handlingen? Hemskt ledsen, men det kommer jag faktiskt inte göra. Och utav er som just nu blev besvikna gissar jag på att 99 % blev det för att ni vet att ni ju gick miste om det goda skratt som mina långa, invecklade, slå-knut-på-sig-själv-och-måla-in-sig-i-ett-hörn-meningar hade frambringat.
Inception har, kort och gott, en invecklad handling.
Okej nu blev jag lite sugen ändå, ska jag motsägesfullt nog ändå försöka mig på att säga nåt om den så blir det följande:
Doms högsta önskan är att återförenas med sina barn i USA, men är på flykt undan polisen av anledning som jag inte tänker avslöja. Han sysslar med något som kallas inception; han går in i människors undermedvetna när de sover och stjäler deras ideer. Filmens stora kupp är att de ska försöka att plantera en idé hos någon istället för att ta en idé.
Lyckas han med uppdraget = han kan återvända till sina barn.
Nu till lite omdöme om filmen. Its brilliant!
Storyn är invecklad, och emellanåt tänker jag ”nejnejnej, nu hängde jag inte alls med” men så går det en minut till och plötsligt är man tillbaka på banan igen.
Det är nog det mest imponerade med filmen för mig, att de har en så komplex historia att berätta, och gör det med en fin balansgång mellan ”ööh fattar noll” och ”allting är solklart”, vilket gör att man ofta känner sig übersmart där i biosalongen.
Di Caprio spelar som alltid bra, listan över biroller är även den imponerande, men än mer fascinerar karaktären Mal, spelad av skönheten själv Marion Cotillard.
Specialeffekterna är supersnygga och filmen känns otroligt väl genomtänkt och proffsigt gjord.
Denna film förtjänar sin nominering till bästa film, samt de andra 7 nomineringar den fått, läs mer om den här:http://www.imdb.com/title/tt1375666/awards
Nästa film att bli recenserad är 127 Hours, min tredje favorit till Oscars!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar